Post Scriptum 2012 - Oktober 13

Mindy Zhang kommer ursprungligen från Kina men bor i USA. Poet och översättare, bland annat till Selected poems by Ha Jin och The Writer as Migrant.

Hon har studerat engelska språket och lingvistik vid universitetet i Boston.

Hon har givit ut diktsamlingarna Etudes i D minor, Berlin Story, Images of Los Angeles, Days flowing through the Footages och Selected Poems of Ming Di, på kinesiska.

 

 

Tre Dikter av Mindy Zhang

 

 

Hennes eget rum

 

 

Visste aldrig att kärlek skulle göra henne så ensam.

Kall vinter, hon målar ett rum åt sig själv

och gömmer däri, läser, och lyssnar till musik.

Smärta sprids till hennes armar, Guzheng, täckt med

spindelnät. Hon vankar i Isadoras fria manér

från ett hörn till annat, och rummet känns större

och ljusare med solsken eller månsken ibland.

 

Hon tar upp ljus i kropp, smärta binder ner hennes ben.

Hon målar en vägg, och avlägsnar, målar igen och avlägsnar

igen. En vägg slår rot av sig självt, som om vinterlöv kommer

ur ensamheten. Hon vill måla ett staket runtom väggen,

stänga in minnet, sedan plantera blommor, gräs och

fåglar, plantera vår, sommar, höst och plantera berg

och oceaner – en våg vindlar uppåt likt en spiral,

och snärjer henne.

 

Utanför fönstret ser jag mig själv

i kamp. Jag vill dra eller knuffa ”henne” – det andra fönstret

kan leda till en annan himmel.

 

(2010. Ur Four Songs of Women´s Rooms)

 

 

 

Mellan här till dit

 

 

För en tid hade du inget pass, du levde i bergen,

odlade grönsaker. Du hade tagit frön från ditt land.

Din favorit sort är mörkgröna små kålhuvuden, så små

att du inte skulle finna dem i någon affär. Smaken var ren.

 

För en tid hade du ingen sexualitet, du tog på olika hattar,

solglasögon med olika nyanser, du gick till

klubbar och talade med främlingar. En dag såg du en landsman

med hår, färgat blont. Du gick ut, äcklad.

Du åt inte under tre dagar, sedan glömde du det hela.

 

För en tid blev du blind, men du kunde se allt

ännu bättre. Sedan har du ett blått pass, du kan resa vart som helst

på jorden, men vart du än åker, letar du efter kinesisk mat,

vattenspenat, silkes squash, bitter melon, och vårlök…

Kött är sig likt i alla länder, bara grönsakerna har personligheter.

Du vet att du saknar hemlandet letandes efter barndomens

rätter men du vill inte återvända till Yangtze floden.

Ithaca är vid fronten, alltid på andra sidan oceanen

Så du lär dig uppskatta papaya, avokado, fikon och blåbär.

 

På kvällen sitter du bland bergen, blickar mot stjärnorna,

fångar en fallande, skär den i bitar eller skivor, gör en kall sallad.

 

(2009)

 

 

 

Matthews farbror begravdes i Athen

 

 

Detta är fel väg, Broder.

Människor rör sig likt trafik här,

trafik som flödande vatten.

Ingen lyssnar förutom spårvagnen i färd mot kusten.

Tid utan hjältar, vem behöver storslagenhet?

Tid utan tålamod, vem behöver poesi?

Åter från kusten, stannar tre timmar på kyrkogården,

talar icke men betraktar de vita änglarna på toppen av svarta gravar.

Tid lämnade inga spår i deras ögon, landsgränser försvinner mellan gravar.

 

(2009. Ur The Greek Suite)

 

 

 

I översättning av Boel Schenlaer och Linda Bönström