Post Scriptum 2010 - December 19

Efter att ha sett filmen Bright Star

 

 

En kvinna i mitt liv

har sagt mig nästan ordagrant

det som Fanny Brawne säger till John Keats

i den här filmen:

"Jag vill lära mig mer om poesi

men jag vet inte var jag ska börja."

Så är det.

Sy det örngottet färdigt, älskling!

 

 

 

*****

 

 

Jag ville vara i dina klara ögon.

Jag jämför mig inte med John Keats

det här är ingen dubbelexponering

men det finns saker som berör oss bägge

i den här filmen

liksom i hans liv:

Poesins trollmakt till exempel

oskiljaktig från kärlekens.

John Keats var en av mina första och största förälskelser

inom den internationella, klassiska, stora poesin.

Jag minns hur jag satt på Café Sexan

en mulen höstdag sent på året 1981

och läste "Ode to a Nightingale"

i det blåfärgade, enkla bandet Litteraturens klassiker

tittade ut i regnet, på bergsknallarna och skogen utanför

 

Läste några rader, tittade ut

drack lite kaffe

drömde mig bort

till poesins värld

alluppslukad

av näktergalens röst

i mig

 

Jag var 22 år

oskuld och ensam

utan någon förankring

någonstans

mitt liv en fullständig

osäkerhet

 

Inget hade jag åstadkommit

och inget skulle jag kanske åstadkomma

men jag grep tag i poesin

som i en glimmande länk

 

Hade jag varit John Keats

hade jag bara haft några få år

kvar att leva -

 

Så förgängligt är livet

snart är vi alla borta

den enda trösten är väl

att de älskande fortsatte att mötas

i poesin

som över en eldslåga

 

bar hon poesin med sig

när hon gick över heden

deklamerande inför

sig själv och vinden

John Keats dikter

 

trösten är

att det är i poesin

hon finner tröst

när det jordiska hoppet om kärlek

har lämnat henne

 

Poesin som fjäril

infångad i sitt hjärta

den har hon alltid nära

den är också hans hjärta

det är där de möts

och förenas

 

 

 

*****

 

 

Jag har sett

huset där John Keats

och Fanny Brawne bodde i Hampstead

Jag har sett rummet där John Keats dog

men jag har ännu inte sett hans gravsten.

 

 

Kärlek med förhinder lyser starkast

 

 

Kärlek med förhinder

är den enda kärlek som jag känner.

Det sägs att kärlek med förhinder

lyser starkast.

Måste jag alltså dö

för att bli verklig?

 

 

 

Bilder: Pavel Nastin

 

Dikterna är ur GULDBOKEN - som trycktes i 100 numrerade exemplar - en specialutgåva till Södermalms Poesifestival som ägde rum första helgen i oktober 2010.

Man kan köpa GULDBOKEN för 100 kronor, beställ den genom boelschenlaer@hotmail.com

Porto tillkommer.